Jag är sjukskriven på 25%, läkaren tycker jag ska ha ett liv. Det har han fullständigt rätt i. Det går inte bara äta, jobba, sova och sedan dö. Det måste finnas energi till annat.
Mina måndagsilar (sprutor jag tar själv) ger resultat, men sjukdomströttheten kommer jag aldrig ifrån, sen har det hänt för mycket detta år. Jag har träffat tre olika läkare och de säger alla samma sak; utmattningssyndrom och fortsätter det så vandrar jag rakt in i kaklet. Kämpar hårt med att inte hamna där... Du klarar allt till en viss gräns, sen får du säga; "Tjena, kaklet, here I come!"
Det är en del av mitt liv...
Allt tar sådan tid att jag blir så trött. Nu ska jag ha ut sjukpenning igen. De vet om problematiken sen innan, men ändå ska de ha sin handläggningstid... De kan lägga tid på att skicka ut ett brev till mig om de har rätt telefonnummer till mig.... Det hade gått snabbare att kolla Eniro... Alternativt gått via "Mina sidor" på deras egen hemsida. Effektivt? Inte direkt.
Under tiden så anmäler jag min sjukskrivning till AFA och min sjukförsäkring. Nej, de kan inte göra ett smack förrän Försäkringskassan sagt sitt. Toppstyrt! Vad har jag betalat för?
Anmälde också till patientskadeförsäkringen om läkarfel.. Jo, jag fick ut en ynka summa som aldrig kan ersätta det jag fick gå igenom. Ville jag överklaga så hade jag fjorton dagar på mig, att de sedan tog ett halvår på sig att fatta beslut har inte med saken att göra.
Därefter skulle jag meddela om jag ville ha ersättning för inkomstförlust för tiden när sjukvården klantade till det.. Ja, tack. Samma scenario,fick ett par veckor på mig. Får sen besked att de i sin tur ska ha flera månader på sig... Jamen, hjälp!
Om jag hade varit lika ineffektiv i mitt arbete, mitt liv osv, så hade jag inte kommit halvvägs...
Detta betalar vi skatt för.... och jag har räkningar att betala, men det gör ingen skillnad.
Nu är det så här!
Sant som de säger: "Du måste vara frisk för att orka vara sjuk!" Så jag lägger huvudet på sned och förundras....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar