tisdag 4 september 2018

Fritidsforskare Malta Lindemann

Dagarna går, sommaren lider mot sitt slut, men ännu är det varmt och solen skiner. Snart nog kommer den mörka hösten, löven faller, mörkret kryper in i alla vrår och det blir kallt och rått.

Jag gör vad jag kan för att få ut det sista av sommaren och för att vi går mot mörkare tider, jag behöver ljuset.

Min symaskin Olga (SAAB:en, den låter som just en symaskin), min livskramat Vin, (schäfern) och jag ger oss ut på nya oupptäckta områden, trots mina tidigare 25 år i Helsingborg/ Höganäs.

Det är inte enkelt att gå hemma, en tid, ja, men inte för länge. Jag har varit hemma tre månader, men haft att göra. Jag kan fortfarande hitta på massor, men efterhand blir dagarna längre och längre. Givetvis längtar jag efter ett jobb, men fram tills dess så får jag göra vad jag kan för att hålla mig i schack och må bra.

Vi tog idag en liten slottstur.

Slott nummer ett blev Pålsjö slott. Jag har aldrig gått i parken där och det var väl dags att det blev av. Lite "fattig" park kan jag tycka, avsaknad av blommor och annan växtlighet, men gångarna var kul och det var nästan som när jag var barn och sprang i "grangångarna" på herrgården längs med muren.

Vin hänger med på det mesta och det är skönt att ha en sån hund.

Ljuset i tunneln...
Vin har trasslat in sig lite.

Utsiktshål mot Öresund
Därefter styrde jag Olga, fröken symaskin, till Kulla Gunnarstorp. Här har jag varit förut, men jag gillar det riktigt gamla slottet och att strosa runt vallgraven. Här skulle jag kunna bo, men jag såg att slottet är inte i så bra skick och behöver lite hjälp. Det står tomt idag, vilket är väldigt synd för det är ju en del av historien. Inget stort slott, hade passat mig ypperligt.

Fönsterkupa på gamla slottet
Här finns svarta svanar, men Vin skrämde bort dem, bara genom att finnas till. De är så vackra, ingen bild tyvärr.
Svanar borta...
Vin fick testa att gå över en rostig plåtbro, han avskyr att gå på plåt, så det var ett joxande, men han är inte omöjlig, så vägen tillbaka var det inga problem alls. Här fick han hälsa på en häst och hujeda mig vilken läskig sak.


Sen bar det iväg mot de små butiker som finns på markerna. Här var det en nyöppnad butik och de hade lite udda tyger, kuddar, möbler mm och var jättetrevliga, här blev jag kvar en liten stund, för att få lite social verksamhet. 

Annorlunda tapet...

Underbar kudde
Mot Helsingborg igen och Vin börjar bli lite trött av alla intryck, så nu tyckte jag att vi återigen gör ett badförsök på vägen hem.
Hur det gick? Gissa?

Havet är stoooort.
Jag gör vad jag kan för att hålla det mentala i schack, oftast åker jag ensam. Det gör mig ingenting utan då styr jag min egen tid och väg. Träffar människor på mina turer och kan prata lite med dem. Jag är ju inte direkt vad man kallar blyg och jag har social kompetens, så en del har jag riktigt trevligt med.

Sen är det inte utan att jag gillar att ha sällskap också, som i lördags, när jag och en av mina väninnor gav oss ut på expedition. Vi åt god mat, Vin fick springa lös på stranden och vi hittade spillrännor. De var riktigt häftiga. Det är skönt att dela saker med någon och jag uppskattade både turen och sällskapet. Här krävs att man är lite likasinnade annars blir någon uttråkad, men vi brukar ha trevligt när vi ger oss ut.




Ytterligare en dag har passerat, det gör de, vare sig man vill eller inte. Jag håller mig sysselsatt och imorgon ger jag mig nog på någon möbel...








     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar